like a....

ohh yees !
igår var det jobb som gällde. Stegen dit var något av det tyngsta jag känt på länge, hjärtat bulltade till tusen men ändå så ljög jag, "nej mamma, varför skulle jag vara nervös ?".. men destu närmre jag kom, ju mer jobbigt blev det.. tills det att jag mötte en i dörren, allt släppte och gick bra faktiskt för att vara första gången på ett nytt ställe. Kände mig omtyckt, kändes bra, kändes bra på många olika sätt måste jag säga ! Tror inte det känt så bra på länge att längta tillbaka till en sak, jo ett jobb har jag ju längtat till nu när det är så tråkigt att bara gå hemma men att det skulle kännas så bra var annorlunda !



Just nu vet jag inte vart känslan bär av, känslan av frihet, av glädje, tankarna på att bara få göra saker som jag vill men egentligen inte vågar...
Tankarna är många, dåliga som bra.. men tankarna på "dig" skrämmer mig samtidigt som dem får mig att le ! jag vet inte varför men kan det vara så att jag är rädd för det förflutna ? kan äldre händelser verkligen skrämma mig så mycket ? tydligen. Usch jaaa !
Kanske borde göra något åt det ? säga vad som står still och inte still i huvet på mig så vissa förstår ?
finns dem som gör, dem som inte gör och det klandrar jag dem inte för.
But remember, i´ll always stand by your side <3

FOTBOLLEN VÄNTAR IKVÄLL, god mat, gott sällskap, och allmänt massa myyyys som vanligt.
Taack emma och andy för alla stunder här hemma. Love u <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0